Aktiv, Jag? Nej hur kan ni tro det?

Del II i Lärare av imorgon har ju lästs idag med.
I den fann jag några saker som jag tänkte vidare på och som jag undrade lite över.
Precis i början nämns det att Folkpartiet år 1998 i sitt skolpolitiska  program framförde att de bla ville ha mer läxor.
Åter kom jag att tänka på min egna skolgång.
Det ämne där jag, och många i min klass, i högstadiet hade högst betyg var det ämne där vi aldrig fick några läxor.
Inte en enda.
Vi lärde oss mer där än i något av de ämnen där vi fick läxor.
Läxor skapar inte mer kunskap, de bidrar snarare till skoltrötta ungdomar som tappar lusten att lära eftersom de sällan får en paus att göra annat på, det vill säga om de inte struntar i sina läxor till förmån för sina intressen.
Nu ska här anmärkas att detta bara är mina egna funderingar och att jag inte har något att luta mig mot mer än mina egna erfarenheter och sådant jag och mina klasskompisar talat om i alla år genom skolan.
Jag tror att elever är mer benägna att orka engagera sig under lektionstid om de inte måste ta hem en massa arbeten och på så vis aldrig riktigt lämna skolan.
Visst inser även jag att i vissa ämnen är läxor mer eller mindre en nödvändighet.
Glosor i Engelskan har ju sin klara fördel, även om det också ska sägas att jag klarade mig genom hela grundskolan och hela gymasiet utan att göra en enda läxa och utan att läsa på inför ett enda prov.
Men alla har det inte lika lätt för sig som jag hade och mina betyg hade antagligen varit högre om jag hade lagt tid på läxorna.
Men då hade jag dock fått lägga undan stora delar av min fritid och därmed blivit så trött på skolan att jag antagligen hade struntat i alltihop till slut.
För tänk efter nu, de allra flesta som arbetar kan när de går hem från jobbet släppa allt som har med jobbet att göra, inte alla nej men de allra flesta.
Vad är det då som gör att inte elever har den samma rätten att få koppla bort skolan när de kommer hem efter sin dag?
Mindre läxor skulle snarare vara min vals.
Bara det absolut nödvändigaste i läxa.
Jag tror att det skulle göra att fler elever skulle känna att de orkade med skolan och jag tror också att skolkningen skulle bli mindre eftersom de då skulle ha orken att engagera sig mer i skolan de timmar det handlar om och veta att när de timmarna är slut så är det deras egna timmar.
Man får faktiskt inte glömma att alla barn inte har bra hjälp hemma för läxläsning, alla har inte tiden att sitta med det, då många faktiskt måste hjälpa till hemma.
Åtminstonde när det kommer till högstadie och gymnasie elever.
Alla behöver vi vår fritid för att orka med våra ansvar.